onsdag 14 maj 2014

Sjuk "på riktigt"

Men blä vad tråkigt! Har gått och snörvlat länge nu och det är väl inte så konstigt då allergin bråkat med mig sen i mars. Men igår jobbade jag mina tre timmar, sedan åkte vi till Skövde för vuxenutbildning om autism och när jag väl kom hem sa det boink och jag däckade i soffan. Snark snark, två timmar försvann och sen tog jag och la mig. Vad händer då tror ni? Jo givetvis kan jag inte sova. Tack för den,  ADD. Så det blev tre fyra vakna timmar innan jag tog ett säkert kort (trodde jag) och svalde en insomningstablett. Ingen succé. Så jag antar jag somnade efter midnatt. Igen. Dessutom dök lillen upp och la sig i vår säng så där fick jag trängas med honom = ingen vidare djupsömn. Klev upp försiktigt i morse då lillen sov som en stock, mellantjejen satt som en zombie så det blev två kids som fick bli hemma med mig för alla har mer eller mindre hostat och snörvlat senaste dagarna. Men sen sa det pang, kände av feber och huvudvärk så jag smög in och la mig med lillen, som givetvis vaknade men gjorde syrran sällskap i soffan medan jag låg i en mindre koma. Sen min känsel blev sämre så har jag oerhört svårt att tolka kyla/värme så när jag börjar bli sjuk märker jag inte riktigt av det. Visst hostar jag och snörvlar, men temperaturmätaren är liksom paj. Det gör ju att det går för långt innan jag hajar läget helt enkelt. Jaja! Bara att gilla läget och ta en dag i taget. Svärmor var så snäll så hon hämtade lillen ett par timmar, då var jag på benen och fick undan lite disk och rörde ihop smeten till två brödlimpor. Tog det lugnt och tyckte det mest var skönt att få klart brödet då vi äter glutenfritt och köpebröden smakar skräp. Hann klart och kände sen att nu var det ett måste att vila för att inte ta alldeles slut. Vaknade med feber igen. Ny omgång Alvedon, bytte sängen mot soffan i gillestugan och fick sällskap av sonen. Finns inget som nyduschade barn <3

Jaja. Det här var väl inget spännande inlägg kanske. Men det är en dag i mitt liv, på väg mot arbete, rutiner och en fungerande vardag utifrån mina förutsättningar. Känns gött. Keep focusing on what's important :-)

3 kommentarer:

  1. Sökte på syringomyelin.
    Hittade dig. har en jag också. C3-C7 min upptäcktes -92-93
    henrik.marvil@gmail.com

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Henrik! Välkommen ;-) Hoppas du hittar nåt intressant i min blogg. Vilka symptom har cystan gett dig? Hoppas din vardag funkar relativt bra ändå, vi har många mil kvar att gå :-) Cyberkram! Jenny

      Radera
    2. Hej och tack. Det är smärtan och orken som tar slut. Min högra sida arm och ben som inte hänger med. Under de 20-25 år jag haft besvär så blir man ju sämre sakta och långsamt det har inte varit från en dag till en annan sämre. Idag jobbar jag inte längre.
      Jag har valt att flytta upp till Tornedalen där jag hittat min plats på jorden. Sämre är det ju med läkarens kunskaper om vår "diagnos" Tyvärr får jag väl säga tål jag knappt värkmediciner och med nervsmärtor är det inget bra. Så min dag är lite som jag själv mår. Just nu har jag ett fint skov (not) 3-4 stora har jag per år. Ha en bra dag du ock tror jag packar ner lite i en väska och åker ut till havet och dricker kaffe idag.

      Radera