tisdag 8 maj 2012

Lekt koordinator igen.

Funderar på om jag ska addera denna nyvunna egenskap till mitt CV? ;-)
Har faktiskt ordnat med ett flertal saker idag, dels ordnat med lite extra fritidstimmar till 7-åringen tills sommarlovet börjar. Anledningen är väl främst att hon behöver aktiveras, och då jag oftast behöver vila på eftermiddagen känns det inte riktigt schyst att lämna henne, oftast framför tv:n, för jag behöver ladda batterierna. Just nu upplever jag att batterierna håller typ 3-4 timmar sedan behöver jag ta en paus, numer räcker det med 45-60 min, jag gissar att det minskat i takt med att utmattningen lämnat kroppen. För bara två tre månader sedan sov jag nästan all ledig tid tills jag behövde hämta hem dem igen, sen kunde jag sova ytterligare någon timme. Halvt i koma, rent ut sagt.
Vi har väldigt förstående rektorer, både lilltrollet och mellantrollet har vi nu således fått hjälp med i form av extra stöd från skola/barnomsorg. För oss är det väldigt värdefullt, vem vill känna sig som världens sämsta förälder bara för att kroppen krånglar? Jag har nog fått frågan från dottern ett antal gånger "när får jag börja fritids?". Det sårar att höra en oskyldig tös vara så rättfram, hon begriper ju inte varför hennes mamma inte har något jobb (än!).
"Du kan väl jobba på biblioteket?" har jag hört henne påpeka ett flertal gånger. Och det är väl inte konstigt, när hon kanske känner sig ensam med en arbetslös mamma. Det är inte lätt att förstå vuxenlivet när man bara är sju!
Fokus tillbaks på mina samtal!
Ringde till neurologen för att kolla om läkaren hade ordnat med kompletteringen till FK. Sekreteraren bad att få ringa åter då hon inte fann någon anteckning om detta. Passar då på och ringer ner till Sahlgrenska och kollar om mitt besök hos kirurgen blivit antecknat samt skickat till min neurologläkare. Det låg dock på för utskrift så (den riktiga) koordinatorn gav mig ett löfte att om jag inte fick tillräckligt med underlag för en sjukskrivning från läkaren, var det bara att ringa. Härligt med hjälpsamma människor!
Åter till KSS för besked, där jag blev informerad om att sekreteraren pratat med läkaren som givetvis hade missat FKs begäran, nytt system numer allesammans, var beredd på syntax errors! Därmed fick jag klapp på axeln för att jag kollat upp förfarandet, annars hade det dröjt ännu längre. Nu hade FK varit väldigt tydliga med vad de önskade tydligare svar på, så nu hoppas jag allt gått rätt till så jag slipper sköta fler krångel däremellan!

Har en del besvär med pollen, så jag håller mig helst inomhus då ögonen bara klibbar ihop och jag börjar hosta eller nysa och DET vill jag givetvis undvika så mycket det bara går med min dumma cysta. Den kan faktiskt växa av något så simpelt som en nysning. Det är, tro't eller ej, en större kraft kroppen skapar än vad man tror. Försök själva att hålla ögonen öppna när nysen kliar i näsan :-P

En olustig grej är just det kirurgen berättade om risken med en expansion av cystan, och att det hotar andningsorganen så småningom. Jag har ju upplevt att jag stundtals känner mig tungandad, men eftersom jag även besväras av allergin får jag problem med luftrören och nojig som man är (nähä??!!) händer det så klart att jag funderar på vilket som är vad. Å ena sidan är det bäst att det bara stannar vid allergi, annars lär det bli akutoperation och då förstörs planeringen känns det som. Då jag uppskattar planering och struktur, känns det mer hanterbart att jag har en plan inför sommarlovet så jag orkar med dagarna på egen hand med barnen. Just nu lutar det åt att gossen får gå på förskolan en bit in i juli, medan tjejerna går hemma. Lite lurigt är det fortfarande, eftersom äldsta dottern med autism vill gå en strukturerad vardag även om det är sommarlov. Det kräver ett antal lösningar. Nog för att hon älskar att åka till utebadet, men alla dagar passar ju inte till det, liksom att spontana utflykter kan röra till det även om det är något roligt. Värst är att lova något, men så kommer något emellan som vädret eller sjukdom. Då blir hon väldigt besviken det är klart.

Planen är i alla fall att maken jobbar tills mitten på juli, sen tar vi alla en välbehövd semester i väntan på skolstart och operation. När jag opereras tar maken några dagar ledigt, sedan får de besöka mig på helgerna när jag kommit till KSS. Dock insåg jag idag att minstingen ska byta förskola för att underlätta vardagen framöver, då kommer han och sjuåringen lämnas på samma skola/område. Me like! Då kan jag kanske få igång lite mer vardagsmotion och drömma om cystan som ska försvinna ;-)
Nu orkar mina röda ögon inte mer!
Imorgon får jag ta itu med BUP tror jag, det lär nog ta en stund. God natt på er alla goa läsare! :-)

PS: HOPPAS MIN STORASYSTER HAFT EN FIN FÖDELSEDAG! :-D

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar